Vårdagjämning 2021


Vårdagjämning

Jorden vid vårdagjämning
Jordens läge vid vårdagjämning

Vårdagjämning är den tid på våren då jordens syd- och nordpol exponeras precis lika mycket mot solen. Vid den här tidpunkten står jorden helt rakt upp – syd- och nordpolen står helt lodrät mot varandra i jordens omloppsbana runt solen. Under sommarhalvåret lutar annars nordpolen mot solen och sydpolen iväg från, tvärtom är det under vinterhalvåret då det istället är sydpolen som ligger närmast solen och nordpolen lutas iväg från. Tidpunkten då nordpolen är som närmast solen kallas för sommarsolstånd och tidpunkten när sydpolen gör detsamma för vintersolstånd. När man säger vårdagjämning så menas det tidpunkten för när jorden lodrät vertikalt mot solen – en vanlig missuppfattning är att det är en hel dag. Tidpunkten för vårdagjämning är dock alltid runt den 20e mars, vårdagjämningen inträffar alltid under den 19e mars, 20e mars eller 21a mars. Vilket datum det sker skiljer sig förstås även åt beroende på tidszon – vilket även betyder att i andra delar av världen så kan datumet sträcka sig någon dag till åt det ena eller andra hållet. Samma sak gäller för höstdagjämning, även då står jorden lodrät vertikalt mot solen. Att datumen för vår- och höstdagjämningen inte alltid är desamma år ut och år in beror på att under ett år så har vi faktiskt mer än 365 dygn, närmare bestämt så går det in strax över 365,25 dygn på ett år.

Vi får alltså strax över ett kvarts dygn extra varje år. Det här kompenserar vi för genom att lägga in en skottdag vart fjärde år som äter upp den ihopsamlade tiden som då har bildat ett helt dygn. Trots det här knepet med att ”återställa tiden” vart fjärde år så förflyttar sig ändå vårdagjämningen bakåt i tiden på året – närmar sig vintern mer och mer. Det här beror på att tiden det tar från ett års vårdagjämning till nästkommande års vårdagjämning är, i medel, ca. 365 dagar 5 timmar och 48 minuter. Medans vi bara lägger till 24 timmar vart fjärde år. Det innebär att vårdagjämningen varje år skjuts, i medel, ca. 12 minuter bakåt(i okorrigerad tid). För att rätta till det här så kommer vi år 2100 att hoppa över skottdagen och på det sättet återställa tiden till normaltillstånd.

Dag och natt lika långa vid vårdagjämning

Soluppgång
Soluppgång

Det här påståendet stämmer, nästan. På grund av hur vi mäter dagars och nätters längd, vi säger att det är dagen börjar precis när solen går upp – i samma stund som vi ser översta delen på cirkeln. I och med det här så är dagen redan ett par minuter längre än natten under dagen då en vårdagjämning inträffar. Det är också så att jordens atmosfär bryter solens ljus på ett sätt så att vi kan se solljus redan innan vi ser solen varje dag, vilket gör att vi har dagsljus redan innan solen har klättrat sig över horisonten. Dag och natt är lika långa redan ett par dygn innan vårdagjämningspunkten. Under hösten och höstdagjämning så fungerar det på samma sätt, fast åt andra hållet.

På engelska heter vårdagjämning för spring equinox, vilket härstammar från latinets aequus – vilket betyder lika – och latinets nox – vilket betyder natt. Rakt översatt blir det lika natt, som syftar på att dag och natt är lika långa – men vi vet nu bättre!

Text och bilder hämtade från vårdagjämning.nu

Höstdagjämning


Idag är det höstdagjämning

Det betyder att dag och natt är ungefär lika långa.

Vill du läsa mer om höstdagjämningen kan du göra det här

Här kan du läsa vad SMHI skriver om höst och vårdagjämningen.

 

Vårdagjämning 20/3-17


Idag är det vårdagjämning.

Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd, höstdagjämning och vintersolstånd
Jordens positioner på dess omloppsbana vid vårdagjämning, sommarsolstånd,
höstdagjämning och vintersolstånd.

Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och höstdagjämning
Jorden sedd från solen vid vinter- och sommarsolstånd, samt vårdag- och
höstdagjämning.

För den som vill veta mer om vårdagjämningen så kan ni se det här.

Vårdagjämning 2016


Vårdagjämning

Vårdagjämning 20 Mars 2016

Idag kl. 05:30 är det vårdagjämning och det betyder att dag och natt är ungefär lika lång, 12 timmar dag och 12 timmar natt, över hela jorden.
Vår och höstdagjämning är kanske enklast att förstå om man ser på jorden och solen i ett perspektiv från rymden som bilden visar. När jordaxeln är vinkelrät mot solen blir natt och dag lika långa över hela jordklotet. Lutar jordaxeln mot solen blir dagen längre på norra halvklotet och vise versa när jordaxeln lutar ifrån solen. När lutningen är som störst inträffar sommar- och vintersolstånden.
Det är dock lite sanning med modifikation att natt och dag är lika långa vid höst- och vårdagjämning. Eftersom solens strålar bryts och sprids i atmosfären kan solen lysa över lite mer än halva jordklotet på en gång.

Bild och text från SVT.